Diamanter och andra \u00e4delstenar \u00e4r inte bara intressanta p\u00e5 grund av deras v\u00e4rde i pengar. Diskuterar man diamanter ber\u00f6r man s\u00e5 vitt spridda omr\u00e5den som ekonomi, politik, kemi och geologi. Det finns ocks\u00e5 en vetenskaplig specialitet som bara befattar sig med \u00e4delstenar: Gemologi.<\/p>\n
P\u00e5 den h\u00e4r bloggen vill vi informera och diskutera allt som r\u00f6r \u00e4delstenar. D\u00e4rf\u00f6r g\u00f6r vi tillg\u00e4nglig Simon Ridderborgs uppsats on diamanthandeln i v\u00e4rlden.<\/p>\n
\u00a0Diamanten och dess speciella egenskaper har varit k\u00e4nda f\u00f6r m\u00e4nniskan i flera tusen \u00e5r. Bland annat s\u00e5\u00a0finns ordet \u201dAdamas\u201d som betyder obetvinglig styrka, belagt i skalden Heisados verk och denne levde\u00a0omkring \u00e5r 700 f. Kr. Dock finns vid den tidpunkten ingen belagd koppling mellan Adamas och\u00a0\u00e4delstenen, diamant. Troligen menade man vid tidpunkten j\u00e4rn och dess obetvingliga styrka. Dock finner\u00a0man ordet i sin Latinska form i \u201dHistoria naturalis\u201d av den romerske skriftst\u00e4llaren Plinius d. \u00e4. 23\u201470 e.\u00a0Kr. och d\u00e5 menar man definitivt att adamas betyder eller \u00e4r diamant.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller produktion och utvinning av diamanter s\u00e5 skedde detta enbart i Indien fram till 1700-talet d\u00e5\u00a0\u00e4ven Brasilianska fyndigheter b\u00f6rjade utvinnas och exporteras. I b\u00e5de Indien och senare Brasilien handlar\u00a0det uteslutande om att utvinna alluviala fyndigheter. De f\u00f6rsta prim\u00e4rfyndigheterna uppt\u00e4cktes i Sydafrika\u00a0p\u00e5 1870-talet och var faktiskt flera fyndigheter inom ett litet omr\u00e5de med en radie p\u00e5 bara fyra km.<\/p>\n
Med det kommer vi in p\u00e5 De Beer\u00b4s som har en mycket viktig roll i b\u00e5de tidig och modern\u00a0diamantindustri. De Beers Mining Company grundades 1881 av Cecil Rhodes.\u00a0Fr\u00e5gest\u00e4llningar som jag vill belysa i detta arbete \u00e4r, hur \u00e4r handeln organiserad och uppbyggd. Vilka\u00a0faktorer medverkar till att h\u00e5lla pris uppe d\u00e5 det inte b\u00f6r bero p\u00e5 matrialets s\u00e4llsynthet. Central i det\u00a0sammanhanget \u00e4r de facto f\u00f6retaget De Beer\u00b4s eller syndikatet som det kommit att b\u00e5de kallas och liknas\u00a0vid av m\u00e5nga. Det finns s.k. incidenter n\u00e4r \u201dKartellen\u201d varit hotad och en av dessa ska jag ocks\u00e5 belysa f\u00f6r\u00a0att visa hur De Beer\u00b4s d\u00e5 agerat. Ur Simon Ridderborgs uppsats ”Diamanter \u2013 Hur g\u00e5r handeln till och vad h\u00e5ller priset\u00a0uppe?”<\/em><\/p><\/blockquote>\n
Hela uppsatsen hittar du h\u00e4r<\/a><\/p>\n